Missa inte exklusiva rabatter, nyheter, artiklar och kampanjer som alla våra nyhetsbrevsprenumeranter får njuta av varje månad. Om du anmäler dig nu får du också 10% rabatt på ditt första köp!
Mineralen kaliums betydelse för kroppen är mycket underskattad. Detta mineral klassificeras som en elektrolyt eftersom det är mycket reaktivt i vatten. När det är löst i vatten producerar det positivt laddade joner. Denna speciella egenskap gör det möjligt att leda en elektrisk laddning, vilket är viktigt för många processer i hela kroppen.
Intressant är att en kaliumrik diet är kopplad till många kraftfulla hälsofördelar. Det kan hjälpa till att minska blodtrycket och vattenretentionen, skydda mot stroke och förhindra osteoporos och njursten.
Denna artikel ger en detaljerad genomgång av kalium och vad detta viktiga mineral gör för din hälsa.
Kalium är det tredje vanligaste mineralet i kroppen. Det hjälper kroppen att reglera vätska, skicka nervsignaler och reglera muskelsammandragningar. Ungefär 98% av kaliumet i din kropp finns i dina celler. Av dessa finns 80% i dina muskelceller, medan de andra 20% finns i dina ben, lever och röda blodkroppar. Väl inuti kroppen så fungerar kaliumet som en elektrolyt.
När en elektrolyt är i vatten löses den upp i positiva eller negativa joner som har förmågan att leda en elektrisk laddning. Kaliumjoner bär en positiv laddning. Din kropp använder denna elektriska laddning för att hantera en mängd olika processer, inklusive vätskebalans, nervsignaler och muskelsammandragningar. Därför kan en låg eller hög mängd elektrolyter i kroppen påverka många viktiga funktioner.
Kroppen är gjord av cirka 60% vatten. 40% av detta vatten finns i dina celler i en vätska, som kallas intracellulär vätska (ICV). Denna vätska är negativt laddad. Resten finns utanför dina celler i områden som blod, ryggmärgsvätska och mellan celler. Denna vätska kallas extracellulär vätska (ECV). Denna vätska är positivt laddad. ICV innehåller mycket kaliumjoner och ECV innehåller mer natriumjoner och kalciumjoner än vad som finns inne i cellen.
Intressant är att mängden vatten i ICV och ECV påverkas av deras koncentration av elektrolyter, särskilt kalium och natrium. Kalium och natrium har ett samverkande förhållande i kroppen för att upprätthålla rätt elektrisk laddning mellan cellens in- och utsida. Nervceller innehåller särskilt mycket kalium, och utan den här laddningen fungerar inte nervcellernas aktivitet och inte heller musklernas arbete (inklusive hjärtat). Balansen mellan natrium och kalium sköts via den så kallade natrium-kaliumpumpen, ett system som finns i alla cellmembran. Genom den pumpas kalium in cellerna medan natrium pumpas ut. Flödet av kalium till cellen främjas av magnesium och insulin.
Kalium är huvudelektrolyten i ICV, och det bestämmer mängden vatten inuti cellerna. Omvänt är natrium huvudelektrolyten i ECV och det bestämmer mängden vatten utanför cellerna. Antalet elektrolyter i förhållande till mängden vätska kallas osmolalitet. Under normala förhållanden är osmolaliteten densamma i och utanför dina celler. Enkelt uttryckt finns det en jämn balans mellan elektrolyter utanför och inuti dina celler. Men när osmolaliteten är ojämn, kommer vatten från sidan med färre elektrolyter att röra sig in till sidan med fler elektrolyter för att utjämna elektrolytkoncentrationerna. Detta kan få celler att krympa när vatten rör sig ut ur dem, eller svälla upp och spricka när vatten rör sig in i dem. Det är därför det är viktigt att du konsumerar rätt elektrolyter, inklusive kalium.
Att upprätthålla en god vätskebalans är viktigt för optimal hälsa. Dålig vätskebalans kan leda till uttorkning, vilket i sin tur påverkar hjärtat och njurarna.
Att äta en kaliumrik diet och hålla sig hydratiserad kan hjälpa till att upprätthålla god vätskebalans.
Nervsystemet förmedlar meddelanden mellan din hjärna och din kropp. Dessa meddelanden levereras i form av nervimpulser och hjälper till att reglera dina muskelsammandragningar, hjärtslag, reflexer och många andra kroppsfunktioner. Intressant är att nervimpulser genereras av natriumjoner som rör sig in i cellerna och kaliumjoner som rör sig ut ur cellerna. Rörelserna av joner ändrar cellens spänning, vilket aktiverar en nervimpuls. Tyvärr kan en minskning av kaliumnivåerna i blodet påverka kroppens förmåga att generera en nervimpuls. Att få i sig tillräckligt med kalium från kosten eller från kosttillskott kan hjälpa till att bibehålla en sund nervfunktion.
Nervsystemet hjälper till att reglera muskelsammandragningar. Ändrade kaliumnivåer i blodet kan dock påverka nervsignaler i nervsystemet, vilket försvagar muskelsammandragningar. Både låga och höga blodnivåer kan påverka nervimpulser genom att ändra nervcellernas spänning.
Mineralen är också viktigt för ett friskt hjärta, eftersom dess rörelse in och ut ur celler hjälper till att upprätthålla en regelbunden hjärtrytm. När blodets nivåer av kalium är för höga kan hjärtat bli utvidgat/dilaterat. Detta kan försvaga dess sammandragningar och orsaka onormala hjärtslag. På samma sätt kan låga nivåer i blodet också förändra hjärtslag.
När hjärtat inte slår ordentligt kan det inte pumpa blod effektivt till hjärnan, organen och musklerna. I vissa fall kan hjärtarytmi eller oregelbundna hjärtslag vara dödligt och leda till plötslig död.
Att konsumera en kaliumrik diet är kopplad till många imponerande hälsofördelar.
Högt blodtryck eller hypertoni drabbar en tredjedel av Sveriges vuxna befolkning Det är en riskfaktor för hjärtsjukdomar, och den främsta dödsorsaken över hela världen. En kaliumrik diet kan sänka blodtrycket genom att hjälpa kroppen att ta bort överskott av natrium. Höga natriumnivåer kan höja blodtrycket, särskilt för personer vars blodtryck redan är högt.
En analys av 33 studier visade att när personer med högt blodtryck ökade sitt kaliumintag minskade deras systoliska blodtryck med 3,49 mmHg, medan deras diastoliska blodtryck minskade med 1,96 mmHg.
I en annan studie med 1 285 deltagare i åldrarna 25–64 år, fann forskare att de personer som åt mest kalium hade minskat blodtrycket jämfört med de personer som åt minst. De som konsumerade mest hade systoliskt blodtryck som var 6 mmHg lägre och diastoliskt blodtryck som var 4 mmHg lägre i genomsnitt.
En stroke uppstår när det saknas blodflöde till hjärnan. Flera studier har visat att en kaliumrik diet kan hjälpa till att förhindra stroke.
I en analys av 33 studier inklusive 128 644 deltagare fann forskare att personer som åt mest kalium hade 24% lägre risk för stroke än personer som åt minst.
Dessutom fann en analys av 11 studier med 247 510 deltagare att personer som åt mest kalium hade 21% lägre risk för stroke. De fann också att en diet rik på detta mineral var kopplad till en minskad risk för hjärtsjukdomar.
Osteoporos är ett tillstånd som kännetecknas av ihåligt och poröst skelett. Det är ofta kopplat till låga nivåer av kalcium, ett viktigt mineral för skeletthälsan.
Intressant nog visar studier att en kaliumrik diet kan hjälpa till att förhindra osteoporos genom att minska hur mycket kalcium kroppen tappar genom urinen.
I en studie på 62 friska kvinnor i åldrarna 45–55 år fann forskare att de personer som åt mest kalium hade den största totala benmassan.
I en annan studie med 994 friska kvinnor före klimakteriet fann forskare att de som åt mest kalium hade mer benmassa i nedre delen av ryggen och höftbenen.
Njursten bildas inuti njuren när ämnen i urinen klumpar ihop sig. Stenarna kan antingen stanna kvar i njuren, eller fastna någonstans på vägen mellan njure och blåsa. En njursten kan göra mycket ont, men passerar oftast så småningom av sig själv. Njurstenar bildas när koncentrationen av vissa ämnen i urinen är för hög. Exempel på sådana ämnen är kalcium, oxalsyra och urinsyra. Kalcium är ett vanligt mineral i njursten, och flera studier visar att kaliumcitrat sänker kalciumnivåerna i urinen. På detta sätt kan kalium hjälpa till att bekämpa njursten.
Många frukter och grönsaker innehåller kaliumcitrat, så det är lätt att lägga till dessa i den dagliga kosten. I en studie som omfattade en period på 4 år och på 45 619 män fann forskare att de som konsumerade mest kalium dagligen hade 51% lägre risk för njursten.
På samma sätt, i en 12-årig studie på 91 731 kvinnor, fann forskare att de som konsumerade mest kalium dagligen hade en 35% lägre risk för njursten.
Vattenretention sker när överflödig vätska byggs upp i kroppen. Historiskt har kalium använts för att behandla vattenretention. Studier tyder på att ett högt kaliumintag kan bidra till att minska vätskeretentionen genom att öka urinproduktionen och minska natriumhalterna.
Kalium finns rikligt i många livsmedel, särskilt frukt, grönsaker, fisk och kött.
Livsmedelsverket rekommenderar 3,1 gram kalium för kvinnor och flickor över 14 år och 3,5 gram kalium för män och pojkar över 14 år.
Större delen av befolkningen uppfyller inte rekommendationerna för det dagliga inaget av kalium. Låga halter av kalium i blodet kallas hypokalemi. Du kan inte själv känna att du har kaliumbrist. Däremot kan kaliumbrist göra att du blir trött och orkar mindre men det är mycket vanligare att dessa symtom beror på något annat.
Emellertid kommer ett lågt kaliumintag från kosten sällan att orsaka brist. Den vanligaste orsaken till ett lågt kaliumvärde är att du behandlas med en viss typ av läkemedel. Det handlar framför allt om vissa vätskedrivande läkemedel. Andra orsaker till låga kaliumvärden kan vara att du har förlorat salter, till exempel om du har haft kraftiga diarréer eller kräkningar. Njursjukdomar kan i vissa fall även ge lågt värde, i stället för högt värde. Du kan också få låga värden om du äter väldigt mycket lakrits.
Det är också ovanligt att få i sig för mycket kalium. Även om det kan hända om du intar för mycket kalium från kosttillskott, finns det inga starka bevis för att friska vuxna kan få för mycket kalium från livsmedel. Höga halter av kalium i blodet kallas hyperkalemi. Ett lätt förhöjt kaliumvärde brukar inte ge några besvär. Är kaliumvärdet kraftigt förhöjt kan du bli illamående, känna dig svag och hjärtat kan slå oregelbundet.
Överskott av kalium i blodet uppstår oftast när kroppen inte kan ta bort mineralet genom urinen. Därför drabbar det oftast personer med dålig njurfunktion eller kronisk njursjukdom. Även vissa läkemedel kan höja kaliumhalten i kroppen. Även större skador på kroppen, till exempel stora sår eller stora muskelskador, kan leda till höga värden genom att kalium läcker ut från de skadade cellerna.
Särskilda populationer kan däremot behöva begränsa sitt kaliumintag, inklusive de med kronisk njursjukdom, de som tar blodtrycksmedicin och äldre, eftersom njurfunktionen normalt minskar med åldern.
Det är viktigt att se till att du får tillräckligt med kalium dagligen för optimal hälsa. Detta gäller särskilt för äldre, eftersom högt blodtryck, stroke, njursten och benskörhet är vanligare bland äldre.
Testa dina nivåer av kalium i blodet hos Blodkollen
En kaliumanalys är bland annat av vikt vid utredningar om njursjukdom, högt blodtryck och diabetes. Även intag av en del mediciner skapar ett behov av att ha en insyn i kroppens kaliumomsättning och då framför allt mediciner för hjärtsjukdom och högt blodtryck.
Kaliumhalten kontrolleras oftast tillsammans med natrium som är kaliums motpol i kroppens elektrolytbalans.
Kalium kan mätas både i plasma,vilket är det som återstår av blodet när alla celler har avlägsnats utan att blodet har fått koagulera, eller i serum
Serum är det som återstår av blodet när alla celler har avlägsnats efter att blodet har fått koagulera.
